Starka på vårt egna unika sätt!

A
ntar att de flesta som läser detta som också härjar på Twitter inte kan ha undgått hur hashtagen “homoriot” just nu är otroligt stor.
Som min kära vän, Azra, skrev så är det svårt att inte fastna i flera timmar åt att bara sitta där och läsa allas upplevelser. Om hur sjukt starka människor det finns.
Man behöver nog egentligen inte vara delaktig i Twitter för att höra om detta med tanke på att det under bara en natt uppmärksammades stort i media. Så vad kan då vara mer passande än att jag också tar upp ämnet?
Jag har inga större upplevelser av homofobiska människor egentligen, lyckligt nog. Men att få läsa om extrema fall som man kan upptäcka via denna hashtagen får det att knyta sig i hela magen. Men ger mig också en stor förundran över hur otroligt starka människor det finns i vårt avlånga gurkland.
Jag minns min första upplevelse av en homofobisk person lika klart som om det hände igår. Inga namn nämnda, men personen var min lärare. Han stod framför exakt hela klassen och påstod att homosexualitet är en sjukdom man föds med. Stämningen i klassrummet var otroligt spänd och det kändes att alla tyckte ämnet var jobbigt. Ska det vara så? Jag har nog aldrig varit så nära till tårar av ren ilska som den gången.
Men det fick mig också att tänka på - tänk ifall där var en person i det rummet som faktiskt var osäker på sin läggning och får höra det. Ska det verkligen behöva vara på det sättet?
Jag kan inte påstå att jag själv är en person som gärna syns, hörs och säger emot, snarare tvärtom. Jag gömmer mig gärna i mitt egna lilla skal. Detta var dock ett undantag, som jag är otroligt glad över, då jag bokstavligt talat skrek rätt åt läraren i slutet.
Det jag egentligen ville säga är att det inte borde finnas något som “komma ut”. Behöver en tjej sätta sig ner och berätta att hon gillar killar? Nej! Det borde va exakt samma sak för personer som gillar någon av samma kön då också. Hatar hur man satt en sån hatande och spänd stämpel på det hela.
Som jag även nämnde innan så blir jag så innerligt imponerad över hur starka människor det finns där ute. Jag är så glad att jag lever i en familj där jag förhoppningsvis aldrig behöver uppleva hat mot hbtq-personer. Att det finns såna som går långt över gränsen när det gäller hat skrämmer mig. Men de som tar sig igenom detta visar bara på hur värt det är att fortsätta kämpa för att stämpeln på hur hatat detta är ska försvinna.
Jag är säker på att alla ni som läser detta är minst lika starka, det behöver inte handla om ämnet ovan, vi alla tar oss igenom händelser som gör oss starka. Händelserna behöver inte va stora, det kanske inte ens är någon som märker att man kämpar sig igenom det. Vi alla är starka på vårt egna unika sätt. Men glöm aldrig att det är okej att falla ibland, det är okej att tycka allt känns skit, men res er bara upp som starkare efteråt.
Jag tror på er och ser upp till er alla!
Antar att de flesta som läser detta som också härjar på Twitter inte kan ha undgått hur hashtagen “homoriot” just nu är otroligt stor.
Som min kära vän, Azra, skrev så är det svårt att inte fastna i flera timmar åt att bara sitta där och läsa allas upplevelser. Om hur sjukt starka människor det finns.
Man behöver nog egentligen inte vara delaktig i Twitter för att höra om detta med tanke på att det under bara en natt uppmärksammades stort i media. Så vad kan då vara mer passande än att jag också tar upp ämnet?
Jag har inga större upplevelser av homofobiska människor egentligen, lyckligt nog. Men att få läsa om extrema fall som man kan upptäcka via denna hashtagen får det att knyta sig i hela magen. Men ger mig också en stor förundran över hur otroligt starka människor det finns i vårt avlånga gurkland.
Jag minns min första upplevelse av en homofobisk person lika klart som om det hände igår. Inga namn nämnda, men personen var min lärare. Han stod framför exakt hela klassen och påstod att homosexualitet är en sjukdom man föds med. Stämningen i klassrummet var otroligt spänd och det kändes att alla tyckte ämnet var jobbigt. Ska det vara så? Jag har nog aldrig varit så nära till tårar av ren ilska som den gången.
Men det fick mig också att tänka på - tänk ifall där var en person i det rummet som faktiskt var osäker på sin läggning och får höra det. Ska det verkligen behöva vara på det sättet?
Jag kan inte påstå att jag själv är en person som gärna syns, hörs och säger emot, snarare tvärtom. Jag gömmer mig gärna i mitt egna lilla skal. Detta var dock ett undantag, som jag är otroligt glad över, då jag bokstavligt talat skrek rätt åt läraren i slutet.
Det jag egentligen ville säga är att det inte borde finnas något som “komma ut”. Behöver en tjej sätta sig ner och berätta att hon gillar killar? Nej! Det borde va exakt samma sak för personer som gillar någon av samma kön då också. Hatar hur man satt en sån hatande och spänd stämpel på det hela.
Som jag även nämnde innan så blir jag så innerligt imponerad över hur starka människor det finns där ute. Jag är så glad att jag lever i en familj där jag förhoppningsvis aldrig behöver uppleva hat mot hbtq-personer. Att det finns såna som går långt över gränsen när det gäller hat skrämmer mig. Men de som tar sig igenom detta visar bara på hur värt det är att fortsätta kämpa för att stämpeln på hur hatat detta är ska försvinna.
Jag är säker på att alla ni som läser detta är minst lika starka, det behöver inte handla om ämnet ovan, vi alla tar oss igenom händelser som gör oss starka. Händelserna behöver inte va stora, det kanske inte ens är någon som märker att man kämpar sig igenom det. Vi alla är starka på vårt egna unika sätt. Men glöm aldrig att det är okej att falla ibland, det är okej att tycka allt känns skit, men res er bara upp som starkare efteråt.
Jag tror på er och ser upp till er alla!

pics from we♥it


Kommentarer
Postat av: Emma

Du skriver så smarta saker och så självklara bra saker och att du står upp för det. Jag beundrar dig! Tycker dessutom att allt du har skrivit stämmer så himla himla bra.. Alla är vi starka, innerst inne. Puss! <3

2012-02-03 @ 18:58:27
Postat av: azra

RYSER. du är så jävla bra och blir så stolt över att ha en så klok vän som DIG som alltid stöttar ♥

2012-02-03 @ 20:30:28
Postat av: svonni

herre..... fina du.

2012-02-03 @ 23:44:57
URL: http://sjcef.blogg.se/
Postat av: Sara

Emelie, så himla bra skrivet!! <3

2012-02-04 @ 00:32:16
Postat av: Emelie (:

sjukt bra skrivet, håller med dig till 1000!

2012-02-22 @ 17:49:58
URL: http://emphotograph.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0